En pilgrimsvandring per buss

Så var det äntligen dags för reprisen av Caminon, dvs en vandring längs vägen till Santiago de Compostela i norra Spanien. Jag vandrade 75 mil (!) för 5 år sedan på 30 dagar och har längtat efter att vandra igen sedan dess. Den här gången skulle jag få sällskap av Fredrik och såg verkligen fram emot resan, även om vi bara skulle vara iväg 12 dagar. Tyvärr lyckades jag dra på mig en sommarförkylning av värsta slag bara dagarna innan och blev bara sjukare och sjukare på vägen till Spanien. Stora delar av semestern tillbringade jag därför på bussen mellan småorterna, medans Fredrik vandrade på egen hand. Och det var faktiskt helt ok, även om det var tråkigt i längden. Fredrik gick 12 mil, jag ca 3.

Fredrik har tagit foton på romerska broar, jag på mat. Här kommer ett litet urval från resan:

 På väg och Fredrik passar på att lägga in kommentar på Facebook.  Men ganska glad ändå. Det kunde varit värre. 
På väg till Barcelona för en övernattning. Fredrik blev bestulen i tunnelbanan, men
ser ändå ganska nöjd ut. Det är en varm natt i Barcelona och maten är utmärkt.

 Första dagen... gör mitt bästa för att bekämpa febern. 
Första vandringsdagen och vi har hittat den första pilen i Pamplona. Bästa stället att börja resan på!

I Spanien har de en farmacia i varje gathörn. Ska vi tipsa Apoteket om en ny image? Spanjorerna dricker en kopp kaffe och äter en kaka/croissant. Så det måste man ju testa - grymt överskattat. Ge mig blåbär med sojayouhurt!
Så här kan apoteken se ut i Spanien - otroligt vackert. Frukost för spanjorer - trist.

Spanjorernas favorit, alltid detsamma Tre dagar vandrade vi tillsammans, här på väg ut från Logroño.  Det finns värre sätt att tillbringa sin semester. Här med dagens lunch (inkl vin 9€) i välbehövlig vila. Hittade till ett privat härbärge där i fick sova ensamma.  
Blandad sallad när den är som bäst. Fredrik med Logroño bakom sig. Vila med god lunch. Vem vill vandra i fjällen?

Största samlingen vandringskängor? Flottaste härbärget på vägen.
Bästa härbärget finns i Santa Domingo. Ordning och reda på skorna. 

 På vissa ställen kan man hitta varianter på spanjorernas traditionella mat. I Burgos hittade vi ett poppigt ställe som hade bytt ut isbergssalladen mot salladsblandning i deras ensalata mixta. Vilken chock!  Hit skulle jag vilja åka igen. Inte minst för att de hade det funktionella sättet att man själv fick plocka till sig tapas. Dyrt men gott.
Lunch i Burgos. Här var de riktigt djärva och använda salladsblandning till salladen. Wow! 
Tillbaka i Barcelona och en tapasbar som jag skulle vilja ta efter.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0