Anna Norrman

I dagens UNT kan vi läsa om att Patrick Moore tycker vi ska ha mer kärnkraft i Sverige, av miljöskäl.

Moore visar sin okunskap om svenska förhållanden. Han påstår att energianvändningen i Sverige kommer att öka och att det krävs mer kärnkraft för att möta detta behov. Alla prognoser visar att Sverige kommer att ha ett stort överskott av el så långt in i framtiden man kan se, just nu till 2025. Redan år 2015 kommer överskottet av el att vara 20 terawattimmar (TWh), dvs en tredjedel av den energi som kärnkraften levererar. Dessutom finns möjlighet att effektivisera ytterligare 50 TWh. Kärnkraften behövs alltså inte.

För det andra kan inte kärnkraft - eller annan el - minska utsläppen av växthusgaser särskilt mycket i Sverige. Den svenska elproduktionen har redan i dag mycket låga utsläpp av fossil koldioxid och att bygga ut kärnkraften har väldigt liten klimatnytta.

Moore framställer sig själv som en av Greenpeaces grundare, men han har inte varit aktiv inom organisation på årtionden. Sedan han lämnade Greenpeace har han engagerat sig i andra frågor: han har förespråkat kalhuggning, ganmanipulation, storskaligt fiske och bromerade flamskyddsmedel. Frågor som varken Greenpeace eller någon annan miljöorganisation driver idag. Vem betalar honom för det?

Irriterande ologiskt att en kärnkraftskramare hänvisar till en miljöorganisation för att öka sin trovärdighet, en organisation som anser att kärnkraften måste avvecklas. Det är trist att Moores smutskastar hela miljörörelsen genom att framträda som dess företrädare.

Tage Danielssons monolog om sannolikhet - i all sin briljans.

"Sannolikhet va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt.

Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter.

Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt.

Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.

I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också.

Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannolikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller...

Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen.

I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången.

Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det manas att den finns inte, fast bara lite.

Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten.

Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände."

Från Alliansens Energiuppgörelse 2006:

" Kärnkraftverk i drift ska med beaktande av rådande höga miljö- och säkerhetskrav

användas så effektivt som möjligt. Allians för Sverige kommer i regeringsställning att

pröva begäran om effekthöjningar enligt gällande lagar och bevilja erforderliga

tillstånd om och när gällande krav uppfylls.

En Alliansregering kommer inte att ge förnyade driftstillstånd till de två

kärnreaktorer som har stängts. Enligt 5 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk

verksamhet är det förbjudet att uppföra nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Denna

bestämmelse kommer inte att upphävas eller förändras under mandatperioden 2006-

2010. Det innebär att inga nya kärnkraftverk kommer att uppföras eller påbörjas.

Fredrik Reinfeldt     Lars Leijonborg     Göran Hägglund     Maud Olofsson"