Libyen

Jag har ju bott i Benghazi, Libyen under 1,5 år mellan 1996 och 1998. Ett fantastiskt land, där jag lärde känna många libyer. Med dagens strider går mina tankar till dem. Jag undrar hur de har de och om de har hunnit fly. Fathi har säkert satt familjen i säkerhet, men Hassan? Det känns oroligt.

Här är en länk till det projekt där jag jobbade - Great Man-Made River Project  Jag jobbade för Ericsson Microsystems som byggde mikrovågstorn ute i öknen för att kunna reglera vattenkällorna. Mitt jobb där var att samordna bostäder, bilar och resor i Benghazi. Det var ett tufft liv, med 6 dagars arbetsveckor och fredagar ledigt. De lediga fredagarna åkte vi ibland till Sabrata eller Albaida, de städer som idag nämns i nyhetssändningarna. Vi tittade på lämningar från romarriket, helt orörda, och åt medhavd picknick i gamla amfiteatrar med utsikt ut mot Medelhavet.

Jag är en i grunden fredlig person, och jag känner bedrövelse för att FN går in och skjuter ner flyg som bombar medborgarna i Benghazi. Men, alternativet är att Muammar får fortsätta att terrorisera sina medborgare, och det är mycket värre. Det är hemskt att höra att människor dör, och jag sänder en tanke till mina vänner och hoppas att situationen i Libyen ordnar upp sig snabbt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0